Anolytech artikel

 

Dricksvatten sparas med tekniskt vatten

Artikel från tidskriften Cirkulation nr. 7 2022
– Text och bild av: Izabella Rosengren
 

Reningsverket i Ystad ville sluta slösa på livsmedel och istället bidra till att säkerställa kommunens tillgång till dricksvatten. De bestämde sig för att med hjälp av hypoklorsyra återanvända avloppsvattnet i processerna istället för att använda dricksvatten. Det innebär att de sparar in på 75 miljoner liter dricksvatten per år.






Det är nästan så att man tror att man har kört fel. Att man är på väg till stranden istället för till Ystads reningsverk Sjöhög. Och på ett sätt är man ju det då reningsverket ligger i princip direkt på stranden med en vidunderlig utsikt över södra Östersjön. Precis utanför grindarna slår vågorna mot stranden med ett öronbedövande dån medan fiskmåsarna trotsar gränserna och vilar på staketet runt reningsbassängerna.

 

Reningsverket Sjöhög har anor från 1960-talet, men har byggts om i omgångar och den nuvarande versionen togs i bruk 2016. Verket har en anslutning på drygt 38 000 PE och ombesörjer både Ystad och delar av Skurup. Sammanlagt tar de emot cirka 13 000 kubikmeter spillvatten per dygn.


I somras gjordes den senaste ändringen som innebär att de numera är självförsörjande på tekniskt vatten. Det innebär att de renar utgående avloppsvatten från mikroorganismer och återanvänder det inom verket.

– Vi använder 75 000 kubikmeter dricksvatten, eller 75 miljoner liter, om året och är därmed en av kommunens största vattenförbrukare. Det kändes så himla onödigt att slösa på livsmedel, speciellt när det inte ens behöver vara dricksvatten som används i processerna, säger Elias Molin, drift­ingenjör på Sjöhög. 


Dricksvattnet används bland annat till maskin- och gastvätt, slamförtjockning och som spolvatten. Elias Molin beskriver det som en stor konstant förbrukning året runt och därmed också en chans att spara in på förbrukningen av dricksvatten motsvarande drygt 360 villahushålls årsförbrukning.

 

–  Det är viktigt att ta vara på resurserna. En familj i villa använder cirka 250 kubikmeter dricksvatten per år. Vi använder 220 kubikmeter per dygn här på reningsverket. Det är många människors vatten som vi använder.

 

Samtidigt som idén att tillverka tekniskt vatten växte fram gick Länsstyrelsen Skåne ut med att kommuner och kommunala bolag kunde ansöka om stöd för att förbättra vattenhushållningen och säkra tillgången till dricksvatten. Stödet för att tillverka vatten vid Sjöhögs reningsverk uppgick till en miljon kronor och fick som högst motsvara halva kostnaden för åtgärderna.

 

För att rena avloppsvattnet till tekniskt vatten valde man att filtrera det utgående vattnet i ett trumfilter för att sedan använda hypoklorsyra för avdödning av bakterier. Hypoklorsyran tillverkas av elektricitet och vanligt salt. Först diskuterades membranfilter, men det alternativet föll på att rengöring av filtret ofta kräver starka kemikalier. Ett annat alternativ var att använda sig av UV-ljus, men den metoden visade sig inte kunna garantera borttagning av bort samtliga typer av mikroorganismer i den här applikationen. Andra alternativ föll på att de inte var tillräckligt säkra sett till personalens arbetsmiljö.

 

– Vi började att fundera på detta under coronapandemin och då var det ett annat Ystadföretag, Anolytech, som blev ganska hajpat för att de tillverkade handdesinfektion och delade ut. Vi kontaktade dem och de presenterade metoden med hypoklorsyra, säger Elias Molin.

 

Metoden att använda hypoklorsyra för att desinficera vatten är välkänd och beprövad och används bland annat på lantbruk och inom livsmedelstillverkning. Metoden är även populär, fast i en mindre version, hos fastighetsägare för att desinficera duschar mot legionella. Det var dock första gången som Anolytech fick frågan om att installera tekniken på ett reningsverk.

 

Möjligen beror populariteten på att hypoklorsyra dels är ofarligt, den finns till exempel naturligt i våra magsäckar, dels inte ger upphov till några restprodukter. En annan fördel är att framställningen av hypoklorsyra kan göras på plats.

 

– Våra krav var att det ska vara enkelt att installera, enkelt att använda och enkelt att serva, säger Elias Molin.

 

Det där med att det skulle vara enkelt att installera verkade dock gälla först efter att nödvändiga ombyggnationer av anläggningen hade ägt rum. Bland annat var man tvungna att höja taket för att få plats med ett tillhörande trumfilter och man byggde om ett gammalt magasin för att kunna lagra filtrerat vatten i väntan på desinfektion. Ombyggnationen i kombination med förseningar på grund av leveransproblem, orsakade av kriget i Ukraina, gjorde att det tog drygt ett och ett halvt år att få allting på plats.

 

– Vi har haft en tidspress. Stödet från Länsstyrelsen har en bestämd sluttid och allt ska vara avrapporterat den sista oktober. När läget i Europa förändrades i våras blev vi lite oroliga eftersom det var osäkert om filtret skulle hinna fram i tid. Med sedan början av hösten är vi äntligen igång, säger Sanna Nilsson, driftchef på Sjöhög.

 

Något som också orsakade en viss försening var att få den planerade ändringen av verksamheten godkänd av Länsstyrelsen. Den ursprungliga planen var att producera mer tekniskt vatten än vad som behövdes till reningsverket och erbjuda överskottet till parkavdelningen för att vattna kommunala rabatter. Länsstyrelsen ansåg dock att varje rabatt som vattnades skulle bli en enskild utsläppspunkt, vilket innebar skärpta krav och regler. Då blev det för komplicerat och projektet lades på is.

 

– Det började med ett medborgarförslag som föreslog att man kunde rena avloppsvatten och använda det till att vattna kommunens rabatter och i parkerna. Vi tyckte att det var en bra idé och ville undersöka möjligheterna, men det verkar som vi får vänta med det. Jag vet att man har haft liknande funderingar inom Österlen VA och VA Syd har varit intresserade. Det hade varit kul om man hade lyckats lösa det, säger Sanna Nilsson.

 

Planen är att sätta upp en så kallad vattenkiosk dit VA-enhetens egen spolbil kan komma och fylla på vatten för underhållningsspolning av spillvattenledningarna. På så sätt kommer allt vatten tillbaka till reningsverket. Det tekniska vattnet används även i toalettstolarna och i handfaten på reningsverket.

 

Elias Molin visar in i ett högljutt rum där tillverkningen av hypoklorsyran sker. Idag tillverkas drygt tusen liter hypoklorsyra per dygn av cirka 25 kilo salt.

 

– Eller en kubik hypoklorsyra till 220 kubikmeter vatten. Vi har gått in ganska hårt nu i början för att säkerställa att vi får bort så många mikroorganismer som möjligt, säger Elias Molin.

 

Planen är att sänka halten i framtiden. De tar prover på vattnet och skickar iväg det på analys varje vecka, men på grund av långa svarstider, har de valt att överdosera för att vara på den säkra sidan.

 

– Men vi håller också koll så att det inte blir för mycket klor i vattnet. Vi vill inte ha fritt klor i systemet som kan skada biologin i reningsverket.

 

Sanna Nilsson kan ännu inte ge något exakt svar på vad investeringen har kostat, men berättar att de räknade med kostnader på 2,5 miljoner kronor inklusive ombyggnaden. Hon uppskattar att slutnotan hamnar på 2,5 – 3 miljoner kronor inklusive stödet från Länsstyrelsen. I slutändan går det nog jämnt ut menar hon.

 

– Räknar vi på kostnaden för dricksvattnet vi har använt tidigare så uppgår summan snabbt till investeringen vi nu har gjort. Det innebär att anläggningen troligen betalar sig på ett till två år. Dessutom ser vi en stor vinst i miljönyttan då vi inte förbrukar dricksvatten i samma utsträckning, samtidigt som vi är med och säkrat tillgången på dricksvatten i kommunen.

 


 

 

Installation Anolytech

Anolytech installerar sitt system i Ystads reningsverk.

Bil Anolytech

Dela inlägget

Add Your Heading Text Here